Pipopps bludder

Eftersom vi mastade av förra helgen snurrar fortfarande tankarna på det i huvudet.
Det kan vara krångligt, jag vet. Det kan vara lång kö till mastkranen.
Men ändå... Det här var väl ändå att ta i?

Jag ramlade på något kul via det här inlägget.



Det intressanta är att jag inte känner igen mig själv på bilden ovan, men det skulle kunna vara en målning från 50-talet av min mamma. Lite scary, men kul. Min mamma var faktiskt en skönhet som ung. Själv har jag bara sett hyfsat trevlig ut, vilket inte är det sämsta.

Och så letar man längst in i skåpen. Jo, då, där bakom det felköpta storpacket bake off-bröd och serveringsfaten som inte får plats någon annanstans står den. Den fantastiska matberedaren som åker fram två gånger per år. I det här köket använd kniv, mandolin, rivjärn och muskelkraft flitigare än den svårdiskade och svårplacerade marberedaren.

Men i dag ska det gå fort.En allt-på -en gång-kaka. Minmialt med arbete och minimalt med disk.

När maskinen åker ur skåpet ramlat springformen efter. Vad bra, den visste jag inte var den var!
Nu ska här bakas. Glutenfritt, gott, kanske till och med ett inlägg till Ingefärsuppmaningen.

Recept, ja visst har jag gjort en skiss, jag är ju ingen stjärna på bakning så en arbetsplan behövs. Men inte måste den följas, Nej, jag slänger ner allt i matberedare med kniven.
River ingefära. Väger: 35 gram. Ner i apparaten.
Just, ja, måste köra sonen till träningen.

Hemma igen. Var var jag? Har jag haft i bakpulver. Tror det. Socker? Kanel? Nej, kanel måste i. Tryck på knappen. Brum! Vrål! Ticketicketicktick! Brum. Mandlar kan orsaka ett fantastiskt buller.
Läsa receptskissen. Vänta lite. Äggen skulle i. Separerade. Hm, har vi ägg hemma? Oj, vad kladdigt det var på ägghyllan. Städa, putsa.
Har det redan gått en timme? Hämta sonen. Han är hungrig. Leta i kylskåpet. Nej, inga snabba rester kvar, han får vänta. Baka kaka. Var var jag? Minns inte, läsa recept. Just ja, äggen. Vi har ägg. Separera. Kladda. Fram med en ny skål och elvispen, vispa äggvitorna hårt. Röra gulorna i smeten i matberedaren, skålen är för liten. Det är ett hål i mitten av skålen, där kan smet rinna ut. Mycket smet. Jag vet det nu.

Smörja formen. Jaha, slut på smör. Slut på margarin. Får gå med matolja.
Inget ströbröd i, det skulle ju vara glutenfrittt.

Gör snabbluch till sonen som svälter. In i kylen, inget där. Jo. lite köttfärssås. Och kräm. Höjdarlunch. Varsågod.

Nu ska äggvitorna vändas försiktigt ned i den andra röran. Skålen är fortfarande för liten. Hålet är kvar. Men det skulle ju bli lite disk, så ingen mer skål fram.
Så mycket lättare det är att skura arbetsbänk och golv än att diska ytterligare än skål. Inte.

Nu vill jag inte mer, i med smeten i formen. Fota. Slut batteri kamera. Gamla kameran. Hittar. Fungerar ju ibland. Ja, den funkar. Tappar kameran i en äggskumsfläck jag missat. Suck! Kladd!



In i ugnen.
Vila. Pust.

En timme senare.

Ut med formen. Doften sprider sig. Ljuvligt! Det var värt det. Tittar i ugnen, springformens låsning har tydligen gått upp, förkolnade rester över hela ugnsbotten.

Vänder kakan irriterat, varmt, aj, aj. Hälften sitter kvar i det som var botten och nu är uppåt. Måste vända tillbaka. Varmt, aj, aj, bränns. Tappar. Kakrester på hela bänken. Hälften kvar i formen. Neeej!

Fram med en ugnsform, slänger ner alla rester från bänk och form, plattar till med sked. Sur. Brer ut glasyren, struntar i mandelspånen, tänker inte slösa mer på den här dumma kakan.
Diska. Torka golv. Hantera omöjliga delar till matberedare. Torka igen.

Vila. Långt ifrån köket

En timme senare. Make och yngsta sonen kommer hem.
"Vad är det som luktar så gott?" säger de och sniffar i luften.
Svarar sur: "Grötkaka!"

När vi senare smakar på katastrofkakan säger lilleman med ett allvar bara en femåring klara av: "Den här grötkakan var den godaste jag ätit. Gör du den när jag fyller år?".
"Ja" svarar jag och ler.

Det här receptet kanske platsar i Lördagsgodis -Ingefära hos BrazilianLinda. Om någon annan än jag bakar, då.



I princip är det en klassisk morotskaka, men helt utan mjöl för att bli glutenfri. Dessutom är det färskriven ingefära i istället för pulver. Av misstag hade jag nog dubbelt av kanelen i, vilket absolut var bra. Nästa gång tar jag nog lite mer ingefära ändå.

300 g rivna morrötter
300 g riven eller malen mandel
5 ägg
200 g socker
1 citron, skal och saft
5 cm färsk ingefära, riven
1 tsk bakpulver
1 krm salt
0,5 tsk kanel
smör till formen

Glasyr:
2 msk citronsaft
200 g florsocker
20 g mandelspån, rostade

Gör så här:
Dela äggen. Vispa äggvitorna till skum.
Blanda mandelmjöl och bakpulver, salt, kanel.
rör i hop gulorna med socker, ha sedan i resten dvs ingefära, citronskal, morrötter och mandelmjölblandningen.
Vänd försiktigt ned de vispade äggvitorna.
Häll smeten i en smörad form med avtagbar kant (24 cm) och ställ i 175° i ca 1 timme. Täck kakan med folie om den blir för mörk.

Låt svalna en stund, ta bort kanten och vänd kakan på ett fat.
Häll/lägg på glalsyren av ihopvispad citronsaft och florsocker. Strö på mandelspånen.

För tillfället är det snabbmat som gäller - så att vi kan utnyttja tiden att äta tillsammans istället.
Häromdagen blev det skafferirensning.



Matvete kokades i buljong. Sedan rördes en mango i tärningar, 2 msk mango chutney blandad med 2 msk äppelvinäger och ett paket fina gröna ärtor ned. Salt och peppar förstås.

Själva sovlet var  en zucchini-curry-tonfisk-sås.
Halvera och gröp ur en zucchini, skär i fina skivor. Skär lök och vitlök i fina skivor. Stek detta i salt och curry.
Tillsätt creme fraiche och lika mycket vatten, låt koka 10 minuter.
Nu är det dags att ha i innehållet från två burkar tonfisk.

Det här serverades med kokosflingor och cashewnötter.

Kommentarer: Smaken fick klart godkänd av alla familjemedlemmar. Någon variant av temat blir det igen.
Jag personligen tyckte att utseendet inte var lyckat. Det var två "röriga" rätter. Kanske skulle matvetet varit rent och mango/mango chutney/ärtor/nötter istället en slags salsa på sidan av. Kokosflingorna kan man hoppa över.

Äsch, jag kan inte franska. Men om "Moules marinières"betyder fiskarhustruns musslor är det här stadsbons musslor.
Det är verkligen fredagkvällens snabbmat med lite feststämning. Även barnen jublar när de får höra att kvällsmaten bli blåmusslor. Sen sörplas och petas och smakas det av alla. Att slippa bestick gör all mat god i telningarnas ögon (gommar).




Kvällens variant blev med mer fibrer och vitaminer än vanligt. En rejäl purjolök, sockerärtor och ett litet fänkålsstånd fick sällskapa musslorna och resultatet blev väldigt bra. Att en liten bortglömd förpackning chilismör fick vara med och leka  gjorde det till en oj,oj,oj-upplevelse. Ett bra baguettebröd till. Gott!

3 påsar musslor, kan det vara 500 g i varje?
1 stor purjolök, finstrimlad in på det ljusgröna
1 liten fänkål, finstrimlad
1 vitlöksklyfta, skivad
smör eller olja
1 fiskbuljongtärning
5 dl vitt vin
3 dl vatten
salt och peppar
200 g sockerärtor, grovstrimlade
persilja, hackad

Tvätta och knacka musslorna - livskontroll.
Stek lök och fänkål i lite fett utan att det tar färg. Häll på vin, vatten och buljongtärning, låt koka en kanske 5 minuter. Inte för länge i alla fall.
Lägg i musslorna, koka upp igen och låt koka 5 minuter. De musslor som inte öppnats sig sedan ska man inte äta.
Mot slutet, lägg i sockerärtorna. Inför servering kommer persiljan till.

Servera i djupa tallrikar. Låt de som ska äta lägga yttepyttelite chilismör på sin tallrik och sedan suga upp den goda buljongen med ett gott bröd.

Om det nu spelar någon roll - min mage är röd idag.

Jag läser tydligen kvällstidningarna för sällan. Då och då står det något kul mellan allt skvaller.
Jag hittade först nu de här artiklarna i kategorin Viktigt att veta.
Min man, som alltid förlorar i Trivial Pusuit, kallar det Värdelöst vetande. Jag måste spara länkarna så jag kan komma tillbake till dem.

Jag har alltid gillat Heimerson, han är lagom lättsam men ändå observant. Det roar mig att han åkt till Italen, Frankrike, Kina - och Piteå!

Följ Heimersons matresa:

 ?Boeuf Bourguignon är för dem med stor aptit och tålig mage?
Heimerson i Bourgogne.

 En klassisk burgare ? i Hamburg
Heimerson i Hamburg.

 Här är hemligheten bakom såsernas sås
Heimerson i Salies-de-Béarn.

 Ragu heter det ? inte spagetti bolognese!
Heimerson i Bologna.

 Schwarzwald ? kungen av tårtor
Heimerson i St. Georgen.

 Därför blev Salade Niçoise världsberömd
Heimerson i Nice.

 Här har alla palt i blodet
Heimerson i Piteå.

 ?Nu älskar även jag Cumberlandsås?
Heimerson i Cumbria.

 "Pekinganka - det är himlen upplagd på ett fat"
Heimerson i Beijing

Vårt dagliga bröd ska hädanefter bli bättre än det vi ätit hittills. (Har alltså inget med filmen att göra.)

En bagare har börjat med hemkörning av surdegsbröd i de norra förorterna till huvudstaden.
Äkta hemkört! Jippie! Undrar vilken sort vi ska börja med. Eller vilka?



(Ursäkta att jag tog en bild från er hemsida www.brothaus.se utan att fråga. Jag ska ta tag i det imorgon. Fixat, fick OK!)

Mat ingår ofta i filmer. Det finns också filmer om mat, visst gör det det.

Om ett par veckor har underbara Pixars film Råttatouille (Ratatouille) premiär. Jag har sett några snuttar och kan absolut tänka mig att se den en regnig eftermiddag med barnen. Några leenden, några skämt, nåt för alla.

Sedan finns det andra typer av filmer på Zita i Stockholm, Folkets Bio, men även på andra ställen i landet har på fredag (28 september) filmen Vårt dagliga bröd premiär.



Jag vill gärna ha sett den, men vet inte om jag vill se den. Risken finns att man aldrig vill handla mat igen, utan känner sig tvingad till kolonilott och självhushåll.

Mat-Tina-fenomenet, eller snarare TV-kocks-fenomenet, finns i andra länder också. I Tyskland verkar det vara Tim Mälzer.
För en tid fick jag kika i hans senste kokbok och hittade det här. Snabbt, smakintensiv och annorlunda!

Salladen måste ätas direkt, annars blir tomaterna och brödet mosiga av vätskan.
Balsamvinägern ska helst vara av en god, rund, fyllig sort annars blir smaken för stickig. Lite sötma balanserar syran och tar fram tomatsmaken.
Det är mycket olja i receptet, men behövs för att balansera smaken. Om andelen olja minskas måste vinägermängden minskas

Bröd-och-tomat-sallad
(4 små förrätter eller två luncher med något till)

1 dl balsamvinäger
1 dagsgammalt ciabattabröd av den stora sorten (20 cm långt) i 2-cm-skivor. Alternativt rosta färskt bröd av en lite segare typ.
4-5 tomater, av en god sort. Blekgröna omogna varianter göre sig icke besvär.
2 dl oliver, svarta och gröna
20 st cocktailkapris, den stora sorten
salt, peppar, honung (eller socker)
1 dl olivolja
färs basilka, finhackad

Värm upp balsamvinägern och fukta sedan brödet (upplagt på ett fat) försiktigt med den utan att brödet löses upp till gröt.

Lägg tärnade tomater, grovhackade oliver och halverade kaprisar i enskål och tillsätt salt, peppar, honung, olivolja och resterande vinäger

Slutligen, tärna brödskivorna grovt och vänd försiktigt ned dem tillsammans med basilikan.

Vad heter förresten kapris i plural? Kaprisar? Kaprisknoppar?

Idag blir det påslunch. I den kommer att ligga: En tomat. Grovt bröd. En liten bit brie. En morot. Ett äpple. Physallis.
Roligare kan man ha. Men absolut sämre också.


Hittade det roliga ImageChef. Det kommer säkert att användas mer.

Innälvsmat är inte enkelt.
Jag avskyr lever. Nästan lika mycker som jag hatar njure. Och älskar kalvbräss.
En pasta med svamp och  kycklinglever i vitt vin, i moderata portioner, är gott.
Leverpastej är något av det viktigaste på frukostbordet.

En speciell leverrätt sänder mig till himlen.

Ursprungligen fick jag den på bekantas bröllop, bonussvärfar var en riktig mästerkock. Sedan dess har vi haft den vid många viktiga middagar som vårt eget bröllop. Med tiden har jag förstått att den är något av en klassiker, men det är en rättighet för hela mänskligheten att känna till den. Varsågoda:

Kycklinglevermousse

400 g kycklinglever
3-4 st shalottenlökar
1/2 pkt smör
några msk konjak
salt & peppar

Finhacka löken, fräs den glansig i en stekpanna utan att den blir brun i lite av smöret. Lägg åt sidan.
Stek kycklinlevern, inte för länge så den blir grå, men den ska inte vara röd heller. Aningens rosa är perfekt.
Lägg i löken igen, hetta upp.
Häll i konjaken, värm upp några sekunder och flambera. (OK, det här steget kan man hoppa över i det lilla köket utan brandsläckare. Men jag inbillar mig att smaken blir lite rundare.)
Mixa lökleverblandningen med resten av smöret. Smaka av med salt och peppar.

Låt den stå kallt i ett litet trångt kärl över natten.

Variationer:
Ha i 1 dl grädde.
Krydda med grönpeppar.
Aningens rosépeppar och apelsinskal kan vara gott.

Ät på crostini, gärna med en syrlig gurka och något litet sött till. Eller knäckebröd. Eller mitt i natten med sked när du inte kan sova.

Hållbarheten är 2-3 dagar. Om jag kommer på besök - 10 minuter.

Plötsligt dök det upp ett erbjudande. Inte förankrat. Men ändå.

Jag är föreslagen av våra externa samarbetsparners att kanske eventuellt leda ett hyfsat stort tekniskt projekt. Det skulle jag väl kunna göra, det är stimulerande.
Baksidan är att det är utifrån det andra företagets stelbenta hierkiska organisation. I Tyskland. På tyska. Bara främlingar, ingen i min ringhörna. Huh!
Långt hemifrån. Hallå! Jag har ju barn!! Vem ska ta hand om min puss-och-kram-kvot? Vem ska skratta med mina änglar? Blåsa på skrapsåren? Min man påstår att han klarar det. Min praktiska sida vet att det är sant. Men min inre mammadjävul tycker att bara jag kan vara mamma åt mina barn. (Ja, pappor duger. Men, det känns i hjärtat.)

Ikväll ska jag suga lite på karamellen att vara påtänkt. I morgon blir det att ta reda på fakta och förutsättningar.

Gratis är gott. Eller?

Det här är en gratisblogg finansierad av reklam. Gott och väl så.
Men just nu blinker det reklam för Felix ketchupp här på sidan.

Jag äter aldrig ketchup! Skulle någon gång misstaget ske skulle det absolut inte vare Felix' variant frivilligt!



Alternativ till ketchup:

• • Fylligare smak snabbt: Ajvar relish. Örter
  • Lyxigare pasta: Tapenade
  • Tomatsmak: Tomater! Tomatpuré. Hemgjord tomatsås.
  • Dölja originalsmaken: HP-sås. Peppar. Sambal Oelek
  • Göra torr pasta saftigare: Allt ovan. Ost. Äggula.

Det finns hundra saker som är bättre eller godare än ketchup.

Uppdatering kl åtta: Jag hade inte läst DN:s test av ketchup. För övrigt tycker jag de har fel. Men så gillar jag vanligen inte söta saker, utan är förtjust i det syrliga. Alltid.

Brazilian Linda hade en bra idé om veckomatsedlar.

Min första tanke var "wow! Det här måste jag vara med på, vilket bra redskap att tvingas formulera mina luddiga mattankar!".

Nu är det måndag och jag har inte alls gjort någon veckomeny. Det är inte så konstigt har jag kommit på, för intuitivt planerar jag alltid veckans mat. Fast jag gör det på torsdagar ...

Så här ser min basplanering ut:

• Fredag kväll: Snabblagat men familjegott. Tacos, gratäng, snabbpizza, majskolvar, räkor, musselmackor, mammas parisare.
• Lördag lunch: rester från fredagen, förstärkt med bönsallad, alternativt gröt. Vissa dagar picknickmat beroende på aktiviteter.
• Lördag middag: Gourmetmat. Gärna fisk. Tre rätter. Får ta tid.
• Söndag lunch: Borde kallas brunch. Rejäl frukost vid tiotiden. Lagad av min man ....
• Söndag middag: Som sagt söndagmidddag. Oftast, av en händelse och inte en tanke, lite mer klassisk mat. På sommaren grillat, på vintern grytor som kan vara lagade dagen innan. Kanse en stek.
• Måndag kväll: Väldigt lättlagat, 10-åringens matdag. Helst inte halvfabrikat, men just nu är det viktigare att han känner att han är ensam ansvarig så ofta blir det färdig ärtsoppa, ris med någon stir-fry sås och sallad eller annat lätt.
• Tisdagkväll: Jag (det är oftast jag på just tisdagar) har 40 minuter att laga maten på och sedan se till att barnen hinner äta i lugn och ro. Omöjlig uppgift! Ofta finns det rester sedan söndagmiddagen, det ingår i planeringen. En gryta kan blandas med bulgur och fyllas i wraps eller en gratäng. En stek kan bli kallt kött till sallad. Pyttipanna är inte helt ovanligt, med mycket frysta wokgrönsaker i. Qionoa går fort att laga till och älskas här hemma.
• Onsdag: En riktig matdag. Tid finns att laga, alla kan samlas för att äta länge.
• Torsdag: Billighetsdag. Jag har lite som sport att hitta billig mat som är nyttig och alla tycker om. Det kan vara soppa, linsgryta, kålsallader eller något i den stilen. Projekt på gång är att pröva en sallad med blodpuddingkrutonger efter inspiration av Tre tjejer i köket.
  På torsdager brukar vi dessutom försöka storhandla inför helgen. Ibland fungerar det, ibland inte.
  

För att komma tillbaka till matplaneringen: Förutom den här planeringen försöker jag få till matlådor till två vuxna varje dag. Frukt och "tunga" grönsaker är fundament. Grönsallad är dekoration.
Andra krav är att maten ska vara nyttig, smakrik, vacker att se på och varierad. Samma maträtt mer än två gånger per år är ett nederlag! ;-)
Där har jag ändå sänkt kraven, förut var det max en gång per år per maträtt. Undantaget barnens favoriter. Och ärtsoppa.

Jisses, vilka krav jag ställer på mig själv! Det är rätt bra att skriva ner sina tankar ibland.
Samtidigt tycker jag nog inte att det är en belastning alltid, oftast är det en kreativ utmaning. Andra planerar sin trädgård eller spelar fotboll. Jag tänker mat. :-)

Jag kommer i framtiden springa på vernissager titt som tätt.

Yngsta sonen deklararerar titt som tätt att han inte ska bli konstnär - för han är det redan.

Äldsta sonen, 10 år, lånade kameran och tog de här bilderna:

Det blev fantastikt gott och trevligt.
Bönsalladen blev  god med en senapsvinägrette med kanel i. Det är ju som så att inte alla gillar bönor. Jag vet det med hjärnan men inte med hjärtat. Personligen äter jag hellre mjälla bönor än kanelbullar.



A grillade de vitlöksmarinerade lammkotletterna med bravur - kort tid på hög värme utan att vända hundra gånger. De blev vackert randiga och saftiga. Tack för hjälpen!

Kameran verkar ha blivit väl vinmarinerad, för inte kan det vara den som höll i kameran?

Imorgon ska vi första gången på länge ha middagsbesök. Jag brukar lägga mycket tid i köket av ren och skär lust, men i morgon sak vi jobba med båten hela dagen. Det betyder att jag också ska fixa picknick lunch till ett helt gäng. Hjälp! Det blev lite mycket på en gång.

Men planeringen är i gång. Maten är inhandlad till 90%. I kväll fixar jag lunchens delmoment. Slutresultatet ska bli kycklingwraps med saftig grönsaks- och bulgurfyllning. Frukt till. Vatten. Kaffe. Hyfsta enkelt och mycket gott

Kvällsmåltidens arbetsplan är:

Småplock m. crostini, lufttorkad skinka, oliver.

Lammkotletter Funderar på att göra en variant av det här: Tre tjejer i köket
Till det

• ugnsbakad hel småpotatis
• hoummus, lite lösare än vanligt med rosmarin och citron i. Kanske. Kan bli för mycket med chévre-honungs-nöt-grejen.
• en sallad på stora fina vita bönor och olika sorters småtomater, timjankryddat.
• en skål med gröna, röda, runda, små, stora och flikiga salldsblad

Ostbricka med päron.

Glass till barnen och de med barngommar.

Måste bestämma mig närmaste stunden, innan jag passerar affären. *kliar mig i huvudet*

Mastat av.
Fyra timmar tog det, vi hade räknat med två. Bara transporten tog i och för sig nästan två. OK med andra ord.

Jag kan inte låta bli att visa bilderna från mattemplet. Jag skrev ju ett tidigare inlägg.
Vad som är vad får jag fylla i senare.

Smakretare:



Smör och bröd



Förrätt:







Ost

Dessert:


Konfekt:

 

Nu är toppen av. Inte blev det en cabriolet för det.
Lite sorgligt, nu är sommarkänslan helt borta.

Å andra sidan börjar den fantastiska hösten med den friska luften, som gjord att ta skogspromenader eller jogga i.

Det tog fyra timmar. Optimisten trodde att det skulle räcka med en långlunch på två timmar. Ha!
Lite orutinerade var vi, men mer än en timme kan vi inte dra bort till nästa år.

Att man kan bli på glad när tekniska lösningar fungerar. :-D

Uppdatering kl.19.00:
Nu fungerar det inte längre. Sur! :-(
Jag har inte gjort några ändringar i telefonen, utom att ringa, ta emot SMS, fotat och fört över filer via blåtand. Vad är det som gör att inställningarna tydligen ändras?

SKriva under gång?

Snart kommer vi.
Oj, vad roligt. Nu fungerar det att blogga från mobilen.

Ibland måste det gå snabbt i köket. Alltid ska det smaka gott. För det mesta ska det vara nyttigt. Och färgrikt. Och pluspoäng för prisvärt.
Allt föll samman i söndags efter den kalla båtturen.

Vita bönor i tomatsås med kassler och kålsallad var tanken.
Det blev det lika snabba limebönor med bräckt kassler serverad med en sallad av spetskål, äpplen, persilja, paprika och oliver spetsad med äppeldressing. Mums!

Limebönor är helt enkelt en burk vita bönor i tomatsås blandat med en förpackning vita bönor med chili/lime från go green. Det blev ändå lite starkt för minstingen i familjen, så 1 dl matlagningsgrädde som stod övergiven i kylen fick slinta me. Lite salt och in i micron. Långt ljuvligare smak än någon kunnat ana!

Äppeldressingen till spetskålen var en vinägrette på äppelcidervinäger 1+3, med persillade och senap i, samt 1 del grädde i på slutet. Gott.

Åhh, jag vill vara med i Cyberkocken. Nästa gång det lagas ska jag försöka. Vilken rolig idé!

Några av de som varit med: Brazilian Linda. Lilla Myzans kök. Cloudberry Quark. Och naturligtvis flera andra.

Om Livet vill och knutarna håller ska jag vara med. Hoppas att det blir bra ingredienser och att jobbet inte tar all tid just den veckan.

*håller tummarna*

Jag hade tänkt skriva om vårt berikande besök på Oaxen i somras. Bilderna jag blivit lovad verkar ha fastnat någonstans, alltså har även inlägget blivit det.

Men jag behöver ju inte skriva, det är redan gjort : Braxonfood

Det är nästan exakt samma mat som vi fick, och nästan exakt samma reflektioner. Kul!

Förutom att jag har tänkt så mycket och njutit varje gång, på detta besök att jag hävdar att det var mer prisvärt att äta lunch där en gång än att åka på en billig charter en vecka. Samma kostnad - mer nöje!



Här röks musslor och hummerklo i glaset under ett lock av ärtskum. Strax ska servitrisen komma och lägga upp skapelsen på våra tallrikar.

Menyn i sin helhet såg ut så här:
(Då nämns inte alla små "hälsningar från det kalla köket" och "aptitretare" vi fick innan ...)

                  Minutrökt hummer & sandmusslor med spritärtsskum serveras med melonterrin & kräm på rostat vete samt en skaldjurstapioca

Halstrad pilgrimsmussla & "Bouquet Garni" i blåstångsvatten med fänkålskräm & fänkålskrisp samt kräm på tång & pecannöt

Terrin på Svensk anklever med kardemummasocker, enrisaprikoser & macadamianötter, serverad med äppel ice wine, bläckfisksirap & apelsinbrioche

Piggvar på confiterad spetskål med kantarellpuré & ö-promenadsallad serverad med Karl-Johansvampskum & picklad kantarell i gelé på Pu Er

Lerbakad gris med fläskfriterad kalvbräss, kikärtspuré serveras med citrus- & cikoriainfuserad morot

Getostmozzarella i brödkaramell med veteölsinkokta russin, svensk get- & komjölksost smaksatt med rostade örter i rågbröd samt kålrotsmarmelad

Päronkrämkaka i eldsocker med persikoterinn, glass på choklad & brynt smör samt salta pistagenötter                                                                                                                

Konfekt

 

Eftersom vi körde bil, alla närvarande, drack vi deras egna äppelmust och iskallt lokalt vatten.

MMMmmmm ...

Vi kom iväg i alla fall.

Den mesta tiden blåste det alldeles lagom, solen sken lagom. Det var lagom kallt när man väl fått på sig yllevantar och mössa.

Men vi lär komma ihåg den där regnbyn som på fem minuter blötte ner allt in på bara skinnet på halva kroppen, genom vinterjackor och tröjor.. Eftersom det just då säkert blåste över 15 m/s kom regnet horisontellt så framsidan förblev torr!

Vi höll tack och lov just på att experimentera med seglen och skotpunkter så vi hade ett frimärke, kanske bara 7 kvm av rullgenuan, ute och ingen stor. (Den gick ju sönder för ett par veckor sedan.) Ändå tog vinden oss framåt med över 7 knop.

Jag är glad över att barnen bara ett par minuter innan går ner under däck. Det var lite för dramatiskt för att vara bra. De blir lätt rädda och just då kan man inte vara förälder och trösta, händerna behövs till annat.

Där har jag en tanke apropå curlingföräldrar och barns krav att få sina behov tillgodosedda omedelbart. Att segla i hård vind, ja, egentligen att segla överhuvudtaget, lär barnen att de måste vänta ibland. Det är väldigt påtagligt att det finns viktigare saker för ögonblicket än deras hunger eller saknad av en krita eller elaka syskon.
När man arbetar vid datorn hemma kan barnen inte skilja på smått och stort, viktigt eller nöje hos föräldern. Klart de då vill ha hjälp direkt.

Att kunna vänta, att ha tålamod är en förringad kunskap.

Vi fortsatte i alla fall segla och det blev en underbar hösteftermiddag, nästan helt ensamma i skärgården i det underbara ljus som är så här års.
En sen middag på kassler, paprika, gorgonzola och couscous, en stor portion lördagsgodis, en flaska vin och några omgångar "Finns i sjön" avlutade dagen.
Värmaren fungerade utmärkt så det var mysigt att gå och lägga sig.



Platsen vi valde var samma plats vi låg på allra första övernattningen.
Vi kände delvis igen oss, men vattenståndet var så mycket högre att allt såg lite annorlunda ut.

Nästa morgon gick jag och barnen ut på ön och letade svamp men hittade massor av små snäckor istället. Mycket bättre!

Maken diskade och började rengöra optimisten istället. När vi andra kom tillbaka hjälpte vi till med jollen. Vad mycket klägga och äckel som hinner fastna på en sommar ...

Hemfärden blev lugn och mycket kall, det var bara 8° C i luften och vi var fuktiga.
Eftersom vi hade rak motvind kände vi oss för lata för att kryssa utan gick med motor hela vägen hem. Det är mysigt det också, att puttra fram och titta på utsikten som ändrar sig hela tiden.

Det var årets sista utfärd.

Nu ska vi förbereda Johanna för vintervilan. Tack för i sommar båt, låt oss umgås intensivt nästa sommar igen!

Norvästlig vind, kuling.
För två veckor sedan spräckte vi storseglet när vi revade.
Men vi ska väl ut igen i morgon? Vill, vill, vill.




Blåsig lördag.



Solig söndag

Långkalsonger och mössa på. Gå!

Uppdatering lördag förmiddag.
Det ska blåsa som attan. Kulingvarning 20 m/s. Undrar om det är vettigt att gå ut då? Men vi måste i alla fall plocka ur sommaren ur båten och börja förbereda henne för vinterdvalan.

Jag ligger häftigt efter med biobesöken. Här är några ev dem jag skulle välja om vi skulle gå på bio ikväll. Det är helt enkelt de filmer som går just nu.

• Simpsonsfilmen 
• Pirates of the caribbean: Vid världens ände    
• Ocean's 13    
• Shrek den tredje    
• Ett öga rött    
• Underbar och älskad av alla    
• På smällen      
• Harry Potter och Fenixorden   
• La vie en rose - berättelsen om Edith Piaf
• The Queen

Med min frekvens på biobesöken lär jag väl inte ens hinna köpa dem på DVD medans det går.

De två första är ett måste med 10-åringen. De två sista är ett måste för mig. De två svenska kommer nog på TV inom något år. De andra kommer att finnas på mataffärens "tag-tre-för-priset-av två" om ett par år. Det ordnar sig.

Det skulle vara trevliga att vara i fas med resten av världen någon gång.

I bland handlar det inte om att ha för lite tid. Ibland handlar det mer om att ta sig tid. Ja,ja, det vet ni redan. Man jag glömmer det titt som tätt.

Det gäller att hela tiden fråga sig vad man vill. Egentlligen. I det långa loppet. Eller vad man behöver. Egentligen.
Jag behöver inte läsa fler dagstidningar, även om det roar. Jag behöver inte äta en ostbit till även om det är gott.
Jeg behöver återgå till tränandet. Jag behöver det för muskler, hjärta, vener, leder. För själen. Dessutom tycker jag ju det är roligt! Så vad är det som hindrar?
Ja, jo, det har ju varit inflammerade senor, förkylningar, sjuka barn och en patner som av olika skäl inte kunnat ta marktjänsten precis när jag kan träna. Tanken på att gå upp kl 6 på morgonen för att springa har stannat vid just en tanke. Fel, jag går upp tidigt nu, men då hinner jag ju läsa alla delarna av morgontidningen och dricka en kopp kaffe till.

I alla fall har jag, tack vare en nätbekant hittat två verktyg på vägen:
 Motionsguiden och Livshandboken .

Hoppas de kan få mig på (i) spåret igen.

Functional food  är väl bra. Jag har en lätt ambvivalent inställning till det. Om man äter mycket frukt och grönsaker, har koll på fettnivåer och -kvaliteter och undviker kakor och läsk så når man rätt långt.
Sedan blir man invaderad av all reklam för shots och fibrer och insulinhöjande och hungerdämpande och bacillreducerande och jag vet inte vad.

Vad är det för fel på havregryn? Eller vanlig youghurt med levande kultur (jag tänker mig alltid små glada gubbar som har party där inne i smeten)? Eller för den delen surkål?

Det sista åt jag idag. Ensam! Det är aldrig någon som vill dela en burk med mig.
Väl avsköljd, med lite salami och grovt bröd. Det var riktigt gott.
Det är sådana här gånger jag är tacksam för att vi lever civiliserat och inte behöver springa till utedasset som på landet.

Förutom hälsoaspekten kan man  ju bli snygg också, enligt nätmagasinet SalongK.se

Det finns mycket roligt (?) att läsa.

Jag konstaterade att vi borde ta och göra en rejäl insats mot dammråttorna här hemma. Vad gör man då först? Kolla på nätet förstås, allt går bättre med internet, även städning. Självklart finns det en blogg om dammsugning och annat.
Hoppas de har något tipps när både dammsugaren och brukaren tappat sugen.

Finns det överhuvudtaget något som det inte är värt att skriva om?

Om man googlar på "städning" kan de hittade sidorna delas upp i två huvudgrupper: sexrelaterade eller politikrelaterade. Städning är ett hetare ämne än jag trodde!

Sexrelaterade länkar diskuterar relationsproblem och då är det tydligen naturlgt att komma in på städning. De politkrelaterade handalar naturligtvis om det nya avdraget för hushållsnära tjänster.

Fler roliga städlänkar:

• Framtidens städning. Kul sida, jag gillade sängöverkastet från Maya Robert.
• Ren glädje som tydligen kommer från kampanjen Håll Sverige Rent, ni vet den där man skulle slänga glasspapper i papperskorgarna och ta skräpet hem från skogen. Nu satsar de på giftfri miljö i sort och smått.
• Glöm inte den här udda artikeln i Expressen om Annica Dahlströms bok. Ännu ett bevis för att jag har fel kön. Jag skulle ha blivit pojke.

Nu ska jag drömma.

Äntligen har vi (=jag) rensat lite runt ingången, slängt sommarens vissna blommor och planterat de där blommorna jag köpte förra veckan i de nya supeduperfina fiffiga krukorna. De är STOOOOORA.

Det kommer bli lite mer välkomnande. Har man ingen som har middagsmaten klar åt en kan man i alla fall bli glad åt blommorna. Eller?

Såg att kvällstidningarna haft samma idé.

Vad ska vi äta idag?

Med blandat resultat föröker jag ordna laypouten. Får fortsätta senare ...

• Överskriften på inläggen
• Bakgrundsfärgen på sidan
• Bredden på Header-bilden

Osså fixa stavfel, fösståss ...


Hm, jag fixar och fixar med första punkten. Har insett att det är h3 i StyleSheeten, men hur jäag än ändrar padding eller margin flyttar inte texten på sig.
                                                                                                                                                                                       

Jag längtar efter att komma ut och segla. Familjen är inte lika entusiastisk, de tycker det är för kallt, trångt, fuktigt, tråkigt. Fast det är bara som de säger innan, när vi väl är ute är de rätt nöjda.

Däremot suger det lite must ur mig att behöva övertyga och motiver för saker jag själv älskar. Det lägger liksom hinder ivägen för glädjen.





Hur kan man inte tycka om friheten och friskheten?