Överskjöljd

Skojjigt ord att skriva. Överskjöljd.

Det blev jag igår. Av minnen.

Minnen av dammiga omklädningsrum, tidiga mornar med egenhändigt fixad frukost och lunchmacka, träningsväskan packad.
Lukten i omklädningsrummen av gamla svettiga träningskläder, gummigolv, tvålrester, damm. Gatorede på tungan. Banan.
Bollduns, skratt, skvaller. Utmattning, glädje, besvikelse. Känslan av att kämpa tillsammans.
Känskan att var utvald när man som 13-åring fick skriva matchprotokoll på seniorlagens hemmamatcher.
Att göra mål. Att se kamraterna göra mål. Att heja på hemmalaget.
Att vuxna brydde sig om vår lek och alldeles alldeles seröst brydde sig som lagledare och domare. Att de lät alla vara med.

Det var min livsluft. Det lovade jag då att jag skulle ge mina framtida barn.

Nu sitter jag här med mina underbara pojkbarn som båda avskyr bollsporter och lagidrott.
Vad hände? Genetsik felkodning?

Kommentarer
Postat av: A

Jag vet vad du menar med genetisk felkodning...
Har själv upplevt detta med att du vill ge till dina barn upplevelser som man själv upplevde som underbara, stimulerande m m, men tyvärr, de är INTE intresserade. Nåja, barnen har sina egna upplevelser i vad de väljer att göra och de brukar tycka att det är OK

2007-10-19 @ 07:36:10
Postat av: pipopp

Ja, och ungarna i sin tur kommer försöka göra samma sak med sina ungar.

Man får väl vara tacksam över att favoritintressena inte är spindelsamlingar (tänk om de släpps lösa), ishockey(dyrt med utrustning, skjutsningar och plåster) eller frimärkssamlingar (dammallergirisk och mossbeväxningsfara). ;-)

Det är illa nog med att de med nöje vill lära sig att slåss proffessionellt (karate) och försöker elda upp huset (kemiexpriment).

2007-10-19 @ 10:43:09
URL: http://pipopp.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0